Hamans öron

Efter besöket i synagogan blev jag sugen på att baka de traditionella kakorna. Jag hittade ett recept och bakade kakorna kl 8 på morgonen. Receptet stämmer dock inte vidare med verkligheten, jag fick använda mycket mer mjöl än vad som står angivet. De är annorlunda mot allt annat jag har ätit, men goda. Jag använde mig av aprikosfyllningen, mums!

Tiden…

den går alldeles för fort och jag hinner inte uppdatera allt som händer. Det har allafall hänt en hel del på kort tid.

Jag har tagit till mig modet och ringt synagogan för att få vara med på Purim gudstjänsten. Till min förvåning var det en rolig upplevelse. Barnen var utklädda och glada. Strax innan starten så delades godispåsar ut till alla småttingarnas stora förtjusning, även vuxna fick godispåsar. Det gällde bara att ställa sig i kön och säckarna tömdes snabbt. Under läsningens gång ur boken av Ester, skramlade, bankade och skrattade alla varje gång rabbin uttalade ordet Haman. Jag blev full av skratt varje gång av allt oljud.

Jag började småprata med en väldigt trevlig kvinna och fick ny information om judendomen och insåg ännu en gång mina egna fördomar och okunskap om denna regligion.

Det sorgliga med hela besöket var dock att mötas av en polisbil som stod parkerad utanför synagogan och vakterna som kontrollerade mitt körkort som legitimation för att komma in i synagogan. Tidigare under dagen åkte jag in för att lämna in en kopia av mitt körkort. Att judarna i Sverige är så hotade kände jag inte alls till och det faktumet är otroligt sorgligt.

Hur det hela började

Jag försöker identifiera för mig själv vad som gjorde att jag började få ett enormt intresse för judendomen.

Jag kom över boken ok, amen av Nina Solomin och jag läste den med stor fascination. Trots att jag inte höll med mycket om chadissernas levndadsregler så blev jag väldigt fascinderad över hur människor kunde välja att leva på ett sätt som är så radikalt olikt mitt eget. En månad passerade och jag tänkte ofta på händelser som utspelade sig i boken. Jag kunde inte  släppa minnet av boken helt.

Förra veckan beställde jag boken Parenting with fire av Schmuley Boteach. Den boken öppnade mina ögon om  förälderns autentiska roll och jag blev inspirerad över vilken visdom som ligger bakom hans ord. Boken utlovar inga mirakel, men kärleken till barnet väckte mitt modershjärta totalt! Jag har aldrig läst en bok om föräldraskap där jag rakt igenom har känt att det är mina ord och alla inre önskningar som står nedskrivna. I den boken fann jag djupa fundamentala ord som gjorde mig ännu mer nyfiken på författarens tro.

Det får räcka för denna gång. Men en längre fortsättning tillkommer…

Essence of Adonai

Denna blogg har ett högst personligt syfte.

Att försöka urskilja G*ds essence. Ett syfte som kan verka dömt att misslyckas.

En kvinnas sökande efter djupare mening i livet och ifrågasätta våra levnadsnormer. Varför väljer vi att tro på en G*d? Behöver vi en G*ud i vårt liv? Varför längtar jag efter att vara säker på vad jag tror på?

Efter många år som troende, i olika former, började jag att titta närmare på kristendomens egentliga ursprung, dvs. judendomen. Till min stora förvåning hittade jag information som förbryllade mig. Är kristendomen en bluff? Källorna verkar inte stämma överens med varandra. Det räcker inte för mig längre att säga att man tror om man inte kan bevisa med mer än egna upplevelser. Mer om allt detta framöver.